Robert Edwards, den brittiske forskaren som ligger bakom IVF-tekniken, har äntligen belönats med Nobelpriset. Beskedet lämnades kl 11.30 måndagen den 4 oktober. När Lousie Brown föddes 1978 var hon det första provrörbarnet, men mer än 20 års enträgen forskning och mängder av misslyckade försök låg bakom. Robert Edwards jobbade till stor del på egen hand med den rent laboratoriemässiga delen. Dr Patrick Steptoe (avliden 1988) hjälpte honom med det rent kliniska arbetet, såsom ägguttagning och återföring av embryot. I början av 90-talet var Robert Edwards på besök i Uppsala, där han föreläste och även hälsade på oss på Carl von Linnekliniken. Bilden visar (från vänster) Jan Holte, Robert Edwards, Torbjörn Bergh och Örjan Lundvist. Pressen i Sverige följde direkt upp nyheten om Edwards Nobelpris med bl a ett stort reportage från Linnékliniken och en intervju med en 15-årig pojke som kommit till efter behandling på kliniken (Upsala Nya Tidning).  Svenska Dagbladet gjorde nedanstående intervju med prof em Lars Hamberger, Göteborg, och Linnéklinikens Jan Holte.   

1982 blev Lars Hamberger den första läkaren i Sverige – och den sjätte i världen – att genomföra en lyckad IVF-behandling.
Detta efter att ha lärt sig "alla trixen" från föregångaren Robert Edwards.
Han berättar för SvD.se att han och hans forskargrupp har nominerat professorn till Nobelpriset i tio år.
– Det gick i Nobels anda att upptäckten skulle vara viktig för många människor, och det tyckte vi
Edwards forskning uppfyllde väldigt väl, säger han.
Att priset trots det har dröjt tror han beror på att provrörsbefruktning länge ansetts kontroversiellt,
framförallt inom den katolska kyrkan och andra religiösa grupper. Detta kan ha skrämt kommittén
som inte gärna utmanar för mycket, menar han.
– Nu har det fötts 5 miljoner friska barn genom provrörsbefruktning och tanken är inte längre lika provocerande.
Som god vän till Edwards tycker han emellertid att det är tråkigt att priset kommer så sent i forskarens karriär.
– I dag är han över 80 år och inte vid god hälsa, jag har försökt ringa och gratulera men får bara telefonsvararen, säger han.

En annan som glädjs över valet av pristagare är Jan Holte, fertilitetsläkare vid Carl von Linnékliniken i Uppsala.
– En av de stora upptäckterna under 1900-talet som fått enorma kliniska konsekvenser, summerar
han Edwards betydelse för IVF-forskningen.
– Utan hans pionjärinsatser kanske vi inte skulle haft provrörsbefruktning, och det är ju en metod som
hjälper så oerhört många människor, fortsätter han.
Och även om IVF-metoden har förfinats med åren, är det Edwards enträgna laboratoriearbete som ledde
till att det första barnet kom till genom provrörsbefruktning för 32 år sedan, menar Jan Holte.
– Fortfarande i dag baseras behandlingarna på hans forskning, även om det är större chans att de lyckas i dag.
Jan Holte, vars egen forskning fokuserar på att ta fram bättre prognosmodeller för IVF-behandlingar, har
träffat Robert Edwards då han besökt kliniken i Sverige.
– En fantastisk person. Oerhört energisk och charmerande, beskriver han den 84-årige Nobelpristagaren.
MIKAELA ÅKERMAN
mikaela.akerman@svd.se