Vetenskap

Som led i klinikens fortlöpande kvalitetsarbete görs sammanställningar av behandlingsresultaten. Denna information kan komma att ligga till grund för forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Alla data som inkluderas är självklart fullständigt anonyma och kan inte härledas till enstaka par eller personer.

Dr Katarina Vaegters senaste forskningsartikel som beskriver vår prediktionsmodell har nu publicerats i den ansedda tidskriften RBM Online. Här beskrivs dels hur modellen har tagits fram, hur den har validerats och hur den har påverkat hur vi arbetar. Intresserad av att läsa den? Fram till 190308 kan man komma åt artikeln gratis via denna länk.

UppStART är en svensk studie som har som mål att undersöka kort- och långsiktiga effekter av assisterad befruktning. Flera kliniker i Stockholm och Uppsalaområdet deltar i insamlandet av data till studien och Carl von Linné Kliniken har valt att också vara med.

Här finner du mer information om UppStART.pdf och du kan också gå in på UppStARTs hemsida.

Tio års studier vid kliniken i samarbete med UCR och Matematiska institutionen, Uppsala Universitet, har resulterat i ett flertal s k prognosmodeller. I korthet ger de oss unika möjligheter att bedöma ett pars chanser att lyckas vid IVF, dels före en behandling, dels när det befruktade ägget ska väljas ut och föras in i livmodern. Den senare modellen har använts konsekvent vid kliniken sedan den blev klar 2003. Det helt unika med modellen är att embryon kan rangordnas och väljas för återföring så att graviditetschansen blir maximal vid samtidigt lägst risk för tvillinggraviditet. Detta har faktiskt lett till att andelen embryon som leder till en graviditet och barn ökat. Antalet embryon som kan frysas har ökat. Graviditetsfrekvensen per ägguttagning är oförändrat hög.

Tvillingfrekvensen är nu den lägsta i landet, och sannolikt i världen. Är det bra? Vill man inte ha tvillingar när man kämpat länge för att få barn? Jo, många känner så, men om man känner till statistiken för riskerna med tvillinggraviditet så ändrar man sig lätt. Fyra gånger ökad risk för CP-skada, minst dubbelt så stor risk att ett barn dör under graviditeten eller efter förlossningen. Vi har nu visat att detta går att ändra på. Sedan de nya prognosmodellerna infördes har vi kommit ned i "normala" komplikationsrisker vid IVF-graviditeterna. Fler friska barn föds. Vi har föreläst om modellerna i många andra länder, fyra andra kliniker i Norden har testat modellerna med stor framgång. Den första uppsatsen i ämnet är publicerad (Construction of an evidence based integrated morphology cleavage (IMC) embryo score for implantation potential of embryos scored and transferred on day two after ovum pick-up., Holte et al, Hum Reprod 2007; 22, 548-57).

Våra prognosmodeller före en behandling används också av våra samarbetsdoktorer, som hittar den på en speciell hemsida. Det räcker med en ultraljudsundersökning och ett par hormonprover för att vi ska kunna ge en bättre vägledning till paret än tidigare varit möjligt. Läs mer om detta under rubriken Resultat.

Nedan kan du läsa den första presentationen av embryoprognosmodellen, en pressrelease i anslutning till Läkarstämman 2003. Föredraget belönades med hederspriset av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi.

Jan Holte (1), Johanna Tilly (2) Lars Berglund (3) Torbjörn Bergh (1), Carl von Linné Kliniken (1), matematiska institutionen (2), Uppsala Universitet och UCR (3), Uppsala Universitet

"Tvillinggraviditeter är belastade med högre komplikationsrisker än singelgraviditeter, och den höga frekvensen tvillinggraviditeter vid Provrörsbefruktning (IVF), ca 25%, är därför ett problem. Dock skulle en generell sänkning av antalet återförda ägg från två till ett troligen innebära en kraftig sänkning av graviditetsfrekvensen. För att hitta en optimal balans mellan graviditets och tvillingfrekvens krävs bättre kunskap om det enskilda embryots chans att implantera och vilka övriga kvaliteter hos paret som medför hög graviditetschans och tvillingrisk. Evidensbaserad embryobedömning har varit notoriskt svårt att få genom den traditionella metoden att återföra fler än ett embryo – varvid en resulterande singelgraviditet inte säkert kan hänföras till det embryo som gav upphov till graviditeten.

Följande resultat är frukten av ett pågående samarbete mellan Carl von Linné Kliniken i Uppsala, en av Nordens största IVF-kliniker, Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR) och matematiska institutionen, de senare vid Uppsala Universitet.

Vi gjorde därför först en tre-årig s k prospektiv studie, där varje återfört embryo karaktäriserats enligt ett standardiserat protokoll. Fem olika egenskaper hos embryot bedömdes och graderades (antal celler, antal celler med en kärna, grad av s k fragmentering, ev storleksvariation mellan cellerna och gradering av symmetrin i celldelningen). Alla behandlingar med två återförda ägg utvärderades så att de behandlingar som lett till antingen en tvillinggraviditet eller helt utebliven graviditet, dvs behandlingar där de enskilda äggens öde var helt kända, utgjorde det primära underlaget för analys. Den statistiska bearbetningen (regressionsanalyser) visade att bara tre av de studerade egenskaperna hos embryot bestämde dess implantationspotential, och hur olika relativ betydelse dessa egenskaper hade. Den statistiska modellens giltighet kunde sedan bekräftas på den del av behandlingarna som resulterat i en singelgraviditet. Resultaten sammanfattades i en ekvation, där ett embryos implantationsförmåga summeras i en 10-poängskala.

I steg två utvärderades vilka övriga kvaliteter hos paren som är avgörande för singel resp tvillinggraviditet. Ett nittiotal variabler som noterats i samband med behandlingarna, exv ålder, rökning, tidigare graviditeter, spermaprovskvalitet m m, testades mot varandra i en statistisk analys. Resultatet av denna, där tre variabler förutom embryoscoren befanns avgörande för behandlingsresultatet, bildade en prediktionsformel för graviditetschans och tvillingrisk. De variabler som befanns avgörande är alla lätta att mäta och sammanfattades i en ekvation som sedan kan användas för att räkna ut parets graviditetschans och tvillingrisk. Variablerna var, förutom embryoscoren (enligt ovanstående modell), kvinnans ålder, äggstockarnas känslighet för det stimulerande hormonet som ges före ägguttagningen (mätt såsom antal erhållna ägg/totaldos givet hormon, FSH), och antal tidigare IVF-försök, inkluderande ev graviditet vid ett sådant försök.

I det tredje steget testas modellens möjligheter att förutsäga singel och tvillinggraviditet. De aktuella siffrorna från hösten 2003 talar för att modellen kan vägleda klinikern avseende antal ägg som bör återföras i det enskilda fallet, med oförändrade graviditetssiffror och kraftigt sänkta tvillingsiffror."

När modellerna utvärderades i somras, fann vi en mycket stark överensstämmelse mellan förutsagda behandlingsresultat och de faktiska resultaten. För varje 5%-intervall i förväntad graviditetschans överensstämde de faktiska resultaten. Om t ex en grupp patienter borde ha 45-50% graviditetschans enligt prognosmodellen, så visade de faktiska behandlingsresultaten att gruppen i genomsnitt låg på den procentnivån. Detta illustreras med stapeldiagrammet nedan. Den förväntade tvillingfrekvensen sågs också. HFEA, det engelska tillsynsorganet för assisterad befruktning, har visat intresse för modellen, och i juni var Jan Holte inbjuden att föreläsa om den vid HFEAs årsmöte. Uppfattningen i England är att något måste göras snarast för att där också få ned riskerna med flerbördsgraviditeter efter IVF.

Stapeldiagrammet visar förväntad graviditetsprocent på x-axeln och observerad graviditetsprocent på y-axeln. Blå staplar är resultaten när två embryon återfördes som regel, medan de lila staplarna visar resultaten sedan prognosmodellen fått styra om ett eller två embryon ska återföras.