PCOS

Jan Holte och Torbjörn Bergh på Carl von Linnékliniken har bedrivit mångårig forskning om
polycystiskt ovariesyndrom, PCOS.        

Jan Holte har skrivit kapitlet om PCOS i den svenska läroboken i endokrinologi, dvs läran om hormoner och hormonella sjukdomar. Han har också skrivit PCOS-kapitlet i den nya svenska läroboken för gynekologer och läkarstudenter (utkom våren 2010).

Här svarar han på frågor om PCOS. En del frågor och svar har tidigare publicerats på Villhabarn.com. Under rubriken Vanliga frågor finns fler PCOS-relaterade frågor. Mer om ägglossingsstimulering, bl a med Pergotime hittar du under rubriken Stimulering.

Du kan också se en föreläsning om PCOS av Jan Holte på Uppsala Universitets hemsida.

Hej
Jag är en ensamstående tjej på snart 30 år som planerar att insemineras i Danmark.

Jag har lite luddigt för sju år sedan fått diagnosen PCO. Jag hade vid besöket hos gynekologen sökt för att jag haft klåda under en längre tid.
Läkaren gjorde att vaginalt ultraljud och konstaterade då att jag hade många omogna äggblåsor eller som han sa, om du hellre vill kalla det PCO.
Jag fick utskrivet Ovesterinkräm som hjälpte mot klådan.

Jag har aldrig varit speciellt överviktig, men jag har mycket oregelbunden mens, ganska mycket behåring och även en del acne. Jag har en dotter sedan tidigare, född 2003 som kommit till på normal väg.

Samma läkare som tidigare gjorde ett nytt ultraljud för cirka en månad sedan och konstaterade då samma sak som förut. Nu funderar jag på om det är möjligt för mig att ta reda på när jag har ägglossning, utan att göra ett ultraljud? Om jag testar med ägglossningssticka och den visar positivt, har jag verkligen ägglossning då? Eller kan det vara många omogna ägg, som gör att stickan blir falskt positiv?

Jag bor i en mindre stad och har inte hittat någon läkare som vill undersöka mig angående min ägglossning eller att ge mig ett utlåtande om mina chanser att bli gravid. De bedömer att det vore att assistera mig i att bli gravid, och det får de inte på grund av att jag är ensamstående och tänker söka behandling utomlands. Är det verkligen förbjudet att göra undersökning och ställa en diagnos?

Jag har ett BMI på 21 så jag tror knappast att jag blir hjälpt av att gå ner i vikt innan försöken. Finns det något annat jag kan göra för att öka chanserna att bli gravid?
Med vänlig hälsning
Josefin

Svar:

Att du tidigare blivit gravid utan hjälp är ett gott tecken. Sannolikt ägglossar du ibland. Som tumregel kan man säga att ju närmare 28-30 dagarscykel man har, desto troligare är det att mensen föregås av en ägglossning. Problemet är att säkert hitta tiden för ägglossning när cykellängden varierar. Tempkurvor kan användas, men bara för att efteråt se om det varit en ägglossning, inte för att hitta tidpunkten för ägglossning och försök bli gravid I just den cykeln - eftersom tempen stiger efter ägglossningen. Men det kan vara informativt för att styra tidsintervallet för urintester I nästa cykel.

För att hitta tiden för kommande ägglossning behöver du alltså ta ägglossningsstickor, vilket I ditt fall kan bli ganska många, om cykellängden varierar. Dessutom är det som du antyder - vid PCOS kan LH-nivåerna vara så höga att stickan ger falskt positivt utslag. Viss ytterligare hjälp kan ha av att bedöma sekretet från livmodermunnen, om du märker av det - vattningt och lite segt vid/före ägglossning. Om du har sådant sekret, kanske lite smärta nedtill I buken och stickan slår om från att tidigare varit negativ, så talar det starkt för att du är på väg att ägglossa.

Jag förutsätter att du vid insemination I Danmark kommer att få Pergotime för att säkra att du ägglossar.

Hej!
Jag och min man har kämpat i mer än fem år med att försöka få barn. Jag har PCOS, jag har oregelbunden mens och ingen naturlig ägglossning.  Jag har äggstockar som PCO-personer brukar ha, det vill säga som ett pärlband. Inga problem med acne eller ökad behåring.

Jag är inte överviktig, 160 cm lång och väger 56-57 kg. Har efter några kilons viktminskning (vägde 62 kg förut) ibland börjat få min mens själv.Har kanske lite mer fett på magen än vad jag borde om jag går upp i vikt sålägger det sig just på magen. Men jag är inte tjock utan normal med lite att ta i så att säga. Jag har börjat röra på mig mer och mer och mår förutom barnlösheten mycket bra.

Jag började behandlingen med att först äta Gestapuran för att få igång en mens och förhoppningsvis ägglossning men jag fick bara en blödning. Sedan tog jag Pergotime. En per dag först sedan ökade jag till två per dag senblev det tre per dag men jag fick inga ägglossningar. Man bestämde sig för att göra kontraströntgen för att se att jag hade fria vägar i äggledarna, vilket jag hade. Efter detta gick vi vidare och påbörja sprutbehandling med Puregon men fick varje gång endast ett ägg. Efter tre misslyckande försök gick vi vidare till IVF. Vi är nu inne på vårt tredje IVF-försök. Befruktningarna har varit fina men jag har nästan varje gång blivit lite överstimulerad. Man har kommit fram till att jag inte ägglossar själv. Jag har ännu aldrig varit gravid. När vi började behandlingarna var jag 26 år och har nu hunnit bli 32. Hur länge till ska vi försöka, hur stor chans har vi, är det någon idé att fortsätta? Finns det ytterligare något annat vi kan göra för att öka chansen att jag blir gravid? Tacksam för svar Ulle

Svar: Kvinnor med PCO har generellt mycket höga chanser vid IVF - ännu mer så om de är så unga som 32 år och normalviktiga. Därför finns det all anledning att vara positiv till era chanser. Två IVF-försök är inte så många med den grundchansen som ni borde ha. Dock är det svårt att ge er mer specifik prognos utan att veta mer om hur era embryon sett ut - har de bedömts vara av toppkvalitet utseendemässigt och delningsmässigt så har ni helt klart fortsatt mycket bra chanser, men om de (trots god befruktning) sett mindre bra ut så påverkar det möjligheterna nedåt.

Ni bör kunna få en "egen" chansbedömning av läkaren på kliniken, baserad på de data som framkommit vid de föregående behandlingarna. På Carl von Linné Kliniken har vi arbetat fram speciella "prognosmodeller" tillsammans med matematiker på Uppsala Universitet I syfte             
att bättre kunna informera paren om deras graviditetschanser, men även om sådana inte finns bör man från kliniken kunna ge er en uppfattning
om hur meningsfullt det är att fortsätta med fler behandlingar.

En annan liten detalj: att få "endast ett ägg" vid stimuleringarna är precis det som avses, alltså ett idealiskt resultat och inte alltid så lätt att få vid PCOS. Detta kan ju tala för att fler sådana stimuleringar kan vara ett alternativ till fler IVF - kanske tre till, innan ni ev gör fler IVF (förutsatt att spermaproven är OK).

Jan Holte
Carl von Linné Kliniken   

Hej
Fråga: Jag är 29 år och har PCOS. Har BMI 27 och äter idag Metformin 1700 mg per dag.

Jag har haft ett uppehåll på Metformin och nu börjat igen för cirka en månad sedan. Jag känner mig svullen och gasig samt att jag tycker det är svårare att gå ner i vikt nu. Jag kämpar med rätt kost och motion men inget händer. Är nära att avbryta minMetforminbehandling igen men har hört att man ska försöka vänta och  att det vänder efter ett tag och då ska det vara lättare att gå ner än utan Metformin.

Svar: Vi vet ännu inte säkert hur effektivt metformin egentligen är. Vi väntar på resultat från flera stora korrekt gjorda studier. Preliminärt är det just kvinnor med lätt övervikt som kan tänkas ha bäst effekt, inte på så sätt att de minskar särskilt mycket I vikt, men att insylin/sockeromsättningen påverkas gynnsamt. Det kan göra att man lättare ägglossar, antingen av sig själv eller med Pergotime. De biverkningar du upplever är vanliga och brukar avta. Kvinnor med betydligt högre BMI än du, eller de med låg-normal BMI har sannolikt mindre eller ingen effekt av metformin.

Forts fråga: Har inte använt några preventivmedel de senaste åtta åren men har inte blivit gravid, jag har varit normalviktig under denna tiden och har haft fast förhållande. Nu vill vi båda ha barn, jag har fått Pergotime* utskrivet och skall ta första  
omgången vid nästa mens. Är orolig för biverkningar och har hört att man ska göra tester samtidigt men min läkare säger att det inte behövs?

Jag inbillar mig att jag har ägglossning ibland då jag har flytningar som är trådiga och genomskilniga. Men har inte testat med sticka eftersom det står på förpackningen att man inte kan använda ägglossningstest om man har PCOS.

Svar: Åtta år är en så lång tid att jag tycker att ni borde bli mer noggrannt undersökta. Om dina menstruationer inte är väldigt glesa, oftast under 40 dagar, finns det god chans att du verkligen ägglossar I bland. Du kan då t ex få ett ultraljud utfört när du tycker det börjar kännas som en ägglossning på gång. LH-stickor fungerar på många kvinnor med PCOS, det är bara det att man kan inte vara lika säker I det enskilda fallet, men en kombination med ultraljud vid ett tillfälle kan vara bra. Om inte den undersökningen ger fullständigt bevis, kan man komplettera med ett blodprov för att mäta progesteron en vecka efter förmodad ägglossning.

OM det verkar som du ägglossar, så bör definitivt din sambo också få lämna ett spermaprov. Om det är OK, så bör dina äggledare undersökas. Om du har svårt att få gehör för detta på hemorten, så vänd dig till en specialklinik. Bor du på rimligt avstånd till Uppsala, så kan vi hjälpa dig. Sådana utredningar går snabbt och betalas med vanlig landstingsavgift.

Pergotimestimuleringar behöver sedan bara göras om det är visat att du inte ägglossar. Under en sådan stimulering bör det göras ultraljud för att se hur många äggblåsor som bildas, samt när/om du ägglossar. Återigen kan stickor användas (ett bra test på om de OK för just dig), och man kan ev komplettera med ett progesteronprov.

Forts fråga: Jag har ofta ont i magen (vid äggstockarna), ibland känns det som mensverk och iblandsticker det eller hugger på ena sidan eller på bådå sidorna, vad kan detta bero på? Kan det vara ägglossning eller har det med min PCOS att göra?

Svar: Det är vanligt att kvinnor med PCO-äggstockar har känningar från äggstockarna, och kan ha mer ont än andra vid ägglossning. Det är inte uttryck för att något är onormalt.

Forts fråga:  Min mens är oregelbunden och kommer med ca 45 dagars mellanrum ibland   kortare,ibland längre. Iband har jag ont i brösten veckan innan mens och då är mensen riklig och jag har då mensverk. Ibland kommer den utan förvarning och är brunaktig och mer långdragen. Kan den rikliga mensen vara den "riktiga"  som jag får   efter ägglossning och den andra en så kallad tekninsk blödning? Kommer mensen alltid 11-14 dagar efter ägglossning eller kan det dröja längre?

Svar: Du har helt rätt. Som jag skrev ovan, så kan det vara så att du ägglossar ibland, och då blir mensen mer "riktig" och man kan ha andra känningar. Mensen kommer 12-16 d efter ägglossning. De andra småblödningarna är nog uttryck för att den cykeln var utan ägglossning.

Forts fråga:  Min läkare säger att jag har lindrig PCOS och att jag inte har   jättemycket äggblåsor, han tror att jag är lättstimulerad, men borde jag i så fall inte blivit spontant gravid efter så många år utan skydd?

Svar: Just detta talar för att fler prover enligt ovan bör tas.

Forts fråga:  Är orolig för att det kan vara något annat fel på mig. Jag har i unga år haft så kallad "tampongsjuka" efter att ha glömt en tampong. Jag har även haft  njurbäckeninflammaton efter en urinvägsinfektion och jag har haft klamydia. Vad bör jag göra för att kolla att allt står rätt till? Har inte gjort någon fertilitetsutredning, man har bara konstaterat PCOS. Min sambo har tidigare gjort en kvinna gravid så honom är det nog inga fel på.

Svar: Detta talar för att en äggledarundersökng ska göras. Äggledarna kan ju ha blivit skadade vid "tampongsjukan".

Forts fråga:  Undrar också om risken ökar att man får missfall när man har PCOS?

Svar: Enligt våra och andra  studier verkar PCOS I sig inte innebära ökad risk för missfall, utan en sådan liten överrisk kommer med ökad BMI I sig. I själva verket är äggen hos kvinnor med PCOS ofta av bra, och t o m bättre karaktär än hos andra, vilket innebär hög fruktsamhet och ganska låg missfallsrisk, när man väl ägglossar (eller vid IVF), förutsatt att man inte har alltför mycket övervikt. Det är fr a bukfettet som inte är bra. PCO-äggstocken är ju inte sjuka, vilket man ibland kan tro när man läsar på nätet, de är i sig faktiskt en slags super-äggstock, som är försedd med fler omogna, men i huvudsak helt friska, ägg. Våra forskningar har visat att kvinnor med den här äggstockstypen faktiskt har högst graviditetsferkvens av alla vid IVF. Du kan se det illustrerat med staplar på under rubriken: Resultat. Man är alltså genetiskt utrustad med fler äggblåsor, och det innebär också att man oftast är fertil längre upp I åldrarna än andra, och kommer senare I övergångsåldern. Det gäller dock att hålla nere vikten, just med tanke  missfallsrisken, och de andra risker som kommer under själva graviditeten (graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning mm).

Jag är en tjej på tjugo år som lider av kraftig hårväxt. Framförallt i ansiktet på sidorna vid kindbenen, på magen och på brösten. På magen är håren mörka kanske beror det på att jag rakat mig där men på brösten och ansiktet är dom ljusa. Hårstråna är ganska långa och många och jag har även börjat få mer behåring på ryggen. Jag har alltid haft kraftig hårväxt på armarna men det sista halvåret har det blivit mer på mage, rygg, bröst och ansikte. Jag tycker att detta är väldigt jobbigt, vågar inte visa mej i bikini och inte heller naken i dagsljus. Det är svårt när man känner att man inte kan visa sig ochjag går för det mesta med långärmade tröjor, aldrig t-shirt eller linne. Vet att jag förra sommaren led av håret på bröstet men jag  upplever att det blivit värre nu.

Jag sökte på "behåring"på nätet och hamnade då på artiklar om PCOS. Jag är ju bara tjugo år och försöker inte att bli med barn men jag oroar mig för att jag kan lida av denna sjukdom. Jag fick min första menstruation då jag gick i 4:an, då var jag tio år. Mensen är regelbunden och varar i cirka tre dagar. Jag har normal vikt, 166 cm lång och väger 64 kg. För ungefär fyra månader sedan började jag äta   p-piller. Jag tycker att det blivit betydligt värre sedan jag började med dem, framförallt på kindernas sidor vid öronen. Kan det eventuellt ha något med saken att göra?

Jag är orolig, jag skäms och jag tycker att det bara blir värre. Tror du att detta kan vara PCOS? Går det att göra något åt sjukdomen och går det att göra något åt den kraftiga hårväxten? Just nu är jag ju inte i den belägenheten att jag önskar bli med barn men bör man   behandla den i all fall? Och kan man behandla den för att lindra mina problem med hårväxten? Om det inte skulle vara denna sjukdom har du då någon teori vad det annars kan bero på? Katarina

Svar: de allra flesta med ökad hårväxt tillhör den stora gruppen kvinnor med PCO-anlag. Det är ju I sig vanligt, minst 20% har det. Men det ger varierande symtom hos olika kvinnor, mensrubbningar, ökad behåring och acne, samt tendens till viktuppgång - alla dessa symtom kan kombineras eller finns var och en för sig. I ditt fall är det tydligen "bara" behåringen.

Du bör söka en erfaren gynekolog, helst med specialinriktning på just PCO för att få bästa diagnostik och förslag på behandling.    
Ultraljud brukar räcka, tillsammans med ett enkelt prov på testosteron I blodet - det är oftast normalt eller kanske lätt förhöjt hos
tjejer som har "bara" ökad hårväxt, alltså normala menscykler och normalvikt. Ultraljudsbilden är typisk, men tyvärr tror många av
mina kollegor att man ska vara försiktig med att uttala ordet PCO, så det är långt ifrån säkert att man kommer att säga det. Tyvärr, för det är ingen sjukdom
utan en normalvariant med både för och nackdelar (se mina svar på andra PCO-frågor). P-piller hjälper oftast på sikt,
men man måste avvakta upp till ett år innan man kan säkert se åt vilket håll det går. Sen finns andra mediciner som Diane eller Spironolakton, som kan prövas. Många av mina patienter med ditt problem bestämmer sig för en kombination av lokalbehandling (laser, blekning, vaxning etc) och p-piller.

MVH Jan Holte, Carl von Linné Kliniken